Kränkande kommentarer/sexuella anspelningar, Skyddande av förövare, förövaren får sympati

Uppmanades stödja sextrakasserare

Jag hade varit präst i församlingen i ett par år. Jag var första kvinnan anställd som präst i församlingen. Vid en prästsamling lät en av prästerna hälsa från biskopen, som han träffat, att vi präster i den här församlingen borde skicka en stödjande hälsning till en näringsidkare i staden. Näringsidkaren hade hjälpt församlingen med att skänka varuhinkar till julauktionerna och vi borde visa honom vårt stöd i den svåra situation han befann sig i nu. Näringsidkaren var anmäld för att ha sexuellt trakasserat två kvinnliga anställda i hans företag.

Jag blev mållös. Nästan förlamad. Såg mig om på mina manliga kollegor. Det bestämdes vem som skulle skicka hälsningen från oss och det var dags att bryta upp från samlingen och arbeta vidare med våra uppgifter. Jag hör mig själv säga: ”Är det inte mer rimligt att vi visar kvinnorna vårt stöd?” En av mina kollegor svarar, samtidigt som han slår ihop sin almanacka: ”De har säkert stöd redan.” Därpå gick alla.

Händelsen skulle bli en samlande överskrift för kvinnosynen i församlingen och andra, liknande, situationer under kommande år.