Överordnads maktutövning/övergrepp, Kränkande kommentarer/sexuella anspelningar

Slutade vara charmig när han blev emotsagd

Han var omtyckt och ansågs charmig och snygg. En gentleman bland kvinnor och kompis med män. För mig var han 10 år äldre och väldigt gammal. Säkert 35… Jag var tjänstebiträde och han min väldigt bra handledare. Dvs fram till den där gången i hissen.

Jag höll mitt vattenglas i den ena handen och hans kaffe i den andra. Själv hade han just ställt ifrån sig grejerna som skulle upp på vinden. I den trånga hissen vänder han sig om och tittar på mig en stund och säger sen: ”Du är så vacker så jag kan inte låta bli att kyssa dig nu när du inte kan göra motstånd.” Jag stelnade till och ville skrika av vämjelse över den där mustaschprydda munnen som skulle närma sig min. Men, så blev jag helt kall, tittade honom rakt i ögonen och svarade:” Om du rör mig kastar jag kaffet i ansiktet på dig.”Det var som att all charm rann ur honom. Han sa inget mer. Inte jag heller. Men jag var förbannad på ett triumfmässigt sätt. Jag såg mig som en segrare och han var bara värd förakt. Och kanske det var därför han kom att bli min assistent vid vigningen. Jag hade vänt ett underläge. Helt knäppt!

Det var först för något år sedan när jag nämnde det som en incident för min biskop som jag insåg vad det handlat om. Jag antar att det var biskopens min som fick mig att inse att det varit helt åt skogen, och det var i den stunden tur att den äldre kollegan inte längre fanns bland oss. Jag blev rasande! Och skammfull över de som varit utsatta av denne ”charmige” präst efter mig bara för att jag var ung och oerfaren och inte fattade vidden av vad ett sånt beteende om ens bara en enda gång signalerar. Han skulle ha anmälts! Det är väl trettio år sedan nu. Och det är skönt att bli gammal och att få makt. Med det är det mycket tröttsamt man slipper ifrån för egen del i form av oönskade kommentarer och situationer. Men, det innebär också ett ansvar att värna om unga medarbetare och deras integritet. Jag blir het av harm när jag tänker på det elände som fortfarande accepteras, göms och ignoreras!