Överordnads maktutövning/övergrepp, Kollegas övergrepp, Kränkande kommentarer/sexuella anspelningar, Svek, repressalier, bestraffningar

Tyckte inte jag var en riktig präst med mitt utseende, smink och kjolar

Församlingen jag jobbade i hade stora och kända arbetsmiljöproblem. Åtgärdspaket efter åtgärdspaket levererades men vi kom inte närmare någon lösning. En anställd i församlingen hade ett horn i sidan till de flesta i församlingen och i synnerhet till mig. Hen tyckte inte att jag var någon riktig präst med mitt utseende, smink och kjolar. Hen tyckte inte heller om att jag samarbetade bra med en annan anställd. Ett samarbete som var beordrat av kyrkoherden. Av den här personen fick jag utstå mycket skit och trams. Under flera års tid fördes samtal med KH som delade ut varning efter varning till den här personen. Ingenting hjälpte, beteendet eskalerade och hen kunde skrika till mig: Du är ingen riktig präst! Eller: Knullar du med honom!!! Personen började också följa efter mig när jag tog min bil för att köra hem från jobbet. Situationen blev för mig så småningom ohållbar och jag blev halvt sjukskriven. Vid det laget var ca 1/3 av de anställda sjukskrivna pga arbetsmiljlön. facket som varit inkopplade sedan länge reagerade, tog kontakt med arbetsmiljöverket och alla stora trummor ekade. I det skedet tog KH en kovändning. Från att ha varit en stöttande partner för mig i, i alla fall, det som drabbade mig kring den anställde ”med horn i sidan” skyllde KH nu mig för att orsaka arbetsmiljö problemen genom att ha en relation med en kollega. KH försökte ta sig ur sitt ansvar för arbetsmiljöproblemen genom att anklaga mig för dåligt leverne. Han anmälde mig till domkapitlet och spred ut det i de lokala tidningarna.

Hos domkapitlet fick jag tröst, stöd och uppmuntran. KH fick gå. Det som hänt och drabbat mig blev nedtystat och sopat under mattan i arbetslaget och i kyrkorådet. Om detta skulle intet sägas. Vi ett tillfälle försökte jag få till stånd ett samtal med kyrkorådets ordförande och den nye KH om det som hänt. Det samtalet blev mycket obehagligt. Jag hade hoppats på en ursäkt och att detta skulle samtals kring. Men nej! Ingen ursäkt alls! Inte ens i närheten! Tystanden fortsatte och jag lämnade arbetsplatsen.